Coronapandemin har vänt upp och ned på världen som vi känner den. Enligt Per Stenius, vd för konsultbolaget Reddal, tar Sydkorea tillfället i akt och gör nödvändiga, systematiska förändringar medan Finland håller på att missa chansen.

I juli lanserade Sydkoreas regering ett program som ska ge ökad konkurrenskraft först på längre sikt. Med programmet investerar landet enorma summor på sådant som inte ger någon omedelbar vinning: digitalisering, klimat och sociala skyddsnät. Genom att satsa på dessa i svåra tider hoppas Sydkorea ta sig starkare ut ur krisen.

”Sydkorea utnyttjar coronapandemin till sin fördel genom att skapa förnyelse och framtida tillväxt i stället för att bara slänga pengar på problemet”, säger Per Stenius, vd och ägare för konsultföretaget Reddal som har kontor i Seoul, Helsingfors, Kuala Lumpur och Dubai.

Allt sedan Stenius grundade företaget har han observerat hur stora likheterna är mellan Sydkorea och Finland. Det kan därför vara värt att använda Sydkorea som en sorts spåkula. Nativiteten i Sydkorea har sjunkit dramatiskt och landet står inför samma utmaningar som Finland med en åldrande befolkning.

”År 2065 är varannan sydkorean över 65 år, och därmed blir Sydkorea den mest åldrade nationen i världen, som det ser ut nu. Det som händer under de närmaste 10–20 åren i Korea kommer att hända i Europa inom 30– 50 år. På medellång sikt kan man se Korea som ett framtidslaboratorium för de utmaningarna vi står inför i Europa.”

I nationens intresse. Per Stenius är på Finlandsbesök de sista riktigt varma dagarna i september. Då hade den andra vågen av coronapandemin redan slagit till mot Sydkorea.

 

”Coronapandemin är ett bra tillfälle att evaluera det finländska näringslivet. Har styrelserna det rätta fokuset? Jag tror att vi kan lära oss av hur koreanska politiker och företagsledare aktivt jobbar för att driva industrin och näringslivet framåt.”

Finland har börjat vila på lagrarna, menar han. Sydkorea är som efterkrigstida Finland då man jobbade enat för visa världen vad man går för. Stenius följer aktivt med den finländska politiken och tycker det saknas ett enat ”jävlar-anamma”. Han efterlyser ekonomisk patriotism från politikernas och företagsledarnas sida. Nu är också näringslivsfrågor politiserade.

”Vi har skapat en situation där ingen egentligen bryr sig om det finska näringslivet. Politikerna är inte involverade i näringslivet och pensionsbolagen som har kapitalet har varken mandat eller möjlighet att styra bolagen. Jag hävdar att inte ens alla i ledningen har någon personlig passion för sitt eget bolag.”

Centralhandelskammaren gjorde 2018 en utredning om hur länge finländska börsbolags- vd:ar i medeltal jobbar. I utredningen framkom att en vd i medeltal sitter på sin post i drygt fem år. Då vd posten blir en temporär pinne på karriärstegen, är det svårt att bygga långsiktig världsledande konkurrenskraft.

”Finland saknar ett långsiktigt ledarskap och ägare som styr bolaget för nästa generation. För att pensioneras med äran i behåll i Sydkorea måste bolaget vara i gott skick när du lämnar ifrån dig det. Här är även den roll familjeägandet har ofta en fördel.”

Samsungs vd skulle till exempel aldrig kunna flytta över till en konkurrent. Och det har inte med någon konkurrensklausul att göra. Det handlar om lojalitet.

Sören Jonsson text

Läs hela artikeln i papperstidningen.