Michaela von Wendt vill lyfta Lundia på nytt. Den dammiga stämpeln skalas bort och bestående värden som design, hållbarhet och inhemsk tillverkning betonas.

Michaela von Wendt anländer till  intervjun i ett par mockastövlar med röda sulor, och berättar att hon trivs bäst i högklackade skor. Håret är lockigt och skrattet alltid nära. Då hon började som vd på Lundia för två år sedan satte hon upp två mål för sig själv.

”Mitt första mål är att skapa Finlands bästa arbetsplats. Om arbetstagarna trivs på jobbet gör de också den där lilla extra insatsen”, säger von Wendt.

Stringhyllan, skapad av svensken Nils Strinning 1949, året efter Lundiahyllan, utgör en rollmodell för comeback.

”Mitt andra mål är att skapa samma framgångshistoria som String. Om de har kunnat komma tillbaka – då kan vi också. Vi är minst lika bra.”

Stringhyllan hade sin första storhetstid på 1950-talet. Hyllsystemet med ståltrådsgavlar utgör idag en kultklassiker som syns mycket i sociala medier. Bloggare tävlar om vem som har den snyggaste Stringhyllan. Den här sortens återkomst hoppas Michaela von Wendt kunna åstadkomma också för Lundias del.

Lundia hade sin gyllene ålder på 1980-talet, men omsättning har minskat år för år och förlusterna och skuldsättningen ökat.

Von Wendt berättar att hon alltid har jobbat med försäljning. Som 33-åring har hon i snart två och ett halvt år haft uppgiften få försäljningen att rulla bättre och ta in bolagets varumärke till 2010-talet.

”Det är många som har ett dammigt minne av Lundia. De kommer ihåg de gulnade hyllorna med det bruna korset. Lundia är så mycket mer, det är inte alla som vet att vi har olika färger och storlekar.”

Med Lundia kan man numera bygga allt från en bänk i tamburen, till skolådor, skötbord eller ett stora arbetsrum.

”Det är fascinerande, du kan göra vad som helst”, säger Michaela von Wendt.

Hon har ett stort arbetsfält framför sig. För sjuttiotalets moderna storstadsbor var Lundia ett fräscht och billigt alternativ.

Sedan dess har tillverkningen i Finland tappat sin konkurrenskraft medan massproducerade möbler tillverkade ur billiga råvaror av globala underleverantörer har erövrat marknaden. Lundia har sålts i över 100 miljoner hyllmetrar i Finland, och finns i 600 000 finländska hem. På senare år har bolagets kunder hunnit bli rätt så ålderstigna, och Lundiadelarna står på hög i återanvändningscentralerna.

På 1980-talet växte von Wendt upp ”i ett Lundiahem” som hon själv uttrycker det. Barnkammaren i Grankulla inreddes med stadig Lundiahylla.

”Jag hade själv fördomar. Jag tyckte att ’nej dom har jag haft i mitt rum, inte vill jag ha de där gula hyllorna.’ Sedan märkte jag hur mycket Lundia har utvecklats och såg allt som finns i idag, hur häftigt det är.”

Det nya svarta. Nu vill hon att andra också skall se Lundia som en designpärla, en inredningslösning för alla personer som uppskattar kvalitet, design och inhemskt arbete. Över 90 procent av produktionen sker i Finland.

Den lätt igenkännliga hyllan Lundia Classic är fortfarande företagets viktigaste produkt, och står för 80 procent av försäljningen. Bolaget satsar fortfarande på att utveckla sitt flaggskepp. Fjolårets nyhet var en svart hylla.

För ett företag som Lundia gäller det att följa med trender i inredningsvärlden, men samtidigt att bevara kontakten till den ursprungliga produkten. Lundia Classic tillverkas av furu, ett material som inte synts i inredningstidningarna på några år, då vitt och grått dominerat.

”Nu ser vi en trend där kunderna vill ha rena naturmaterial och trä, på det sättet är vi aktuella”, säger von Wendt.

Alla gulnade och skamfilade Lundiadelar som fyller förråd och lopptorg ger en felaktig bild av hur en ny hylla i furu åldras.

”Det är många som har Lundiahyllor från 1960- och 1970-talen. Då var UV-lacken helt annorlunda än idag. Om du köper en hylla idag måste du räkna med att naturmaterialet lever lite. Men hyllan blir inte så gul som den blev för tjugo år sedan”, säger von Wendt.

I tio år har Lundia sålt en vit hylla som blivit populär särskilt i södra Finland där trenden med vit inredning slagit igenom stort. Nu blir det fler färgalternativ.

Idén till en svart Lundia kom från inredningsarkitekten Joanna Laajisto. Hon hade fått i uppdrag att planera Lundias monter på inredningsmässan Habitare i Helsingfors. Von Wendt nappade på Laajistos idé. Strax före sommarledigheten gjordes bolaget det slutliga beslutet att införa svarta hyllor i sortimentet, och ifjol höst kom de till salu.

”Det visar flexibiliteten hos ett litet bolag. Vi tyckte att svart vore häftigt, och tittade på om vi kunde tillverka sådana hyllor. Snabbt har vi fått dem i produktion.”

Vid mässan i fjol höstas valde inredningspressen Lundias svarta monter med skärgårdstema och ett kök byggt av Lundiahyllor till det bästa utställningsutrymmet i sin storleksklass.

”Vi har inte lovat att den svarta hyllan blir bestående. Vi har talat om en ’special edition’, vi får följa med efterfrågan. En av storlekarna sålde vi slut ganska snabbt, det var en positiv överraskning att den gick så bra åt.”

Dagens klienter är krävande, allting skall vara skräddarsytt. Von Wendt betonar att Lundia tillverkar hyllor enligt kundens önskemål. I framtiden hoppas hon att bolaget inför fler färgalternativ för att tillgodose alla behov. Precis som med mobiltelefoner, kläder eller bilar.

”Själv tycker jag det vore häftigt att ha en orange Lundia hemma, eller röd.”

Läs hela artikeln i papperstidningen.

Helena von Alfthan text

Karl Vilhjálmsson foto