Ett fantastiskt avancemang på teknikstegen som utmynnar i en stel affärskultur där industriella titaner överskuggar små och medelstora företag. Case: Finland? Också Sydkorea.

Tigerekonomin Sydkorea och Finlands mö – två länder som behöver byta växel, diversifiera, bli mer serviceorienterade och låta under­vegetationen av små och medelstora företag frodas. Sårbarheten hos den koreanska ekonomin kan jämföras med Nokia-klustrets tidigare dominans i Finland – med skillnaden att Samsung har intern konkurrens från LG. Hursomhelst: ifall Samsung går på knä följer hela samhället.

Lika som bär. Finland och Korea har en snarlik historia. Från att ha varit ett utpräglat agrart samhälle med futtiga 67 dollar per invånare i BNP 1953 har Sydkorea genom en fokuserad, kollektiv ansträngning utvecklats till ett sofistikerat, urbaniserat och teknikexporterande land. Framgångssagan har gjort landet till Asiens fjärde största ekonomi.

Men likt askungesagan Nokia så har det gamla gardet i Sydkorea börjat påminna om en bromskloss. Efter årtionden av stabilitet och tillväxt kan bristen på anpassning till den postindustriella service- och konsumtionsekonomin stå båda länderna dyrt.

David och Goljat. I Helsingfors och i Seoul är de flesta överens: för att välfärdssamhället ska fortbestå måste man blåsa liv i småföretagandet. Medan hela 96,5 procent av nygrundande småföretag överlever sitt första levnadsår i Sverige, och över 90 procent i Storbritannien och i Belgien, så är Finland jumbo med hisnande låga 50,4 procent, enligt Eurostat.*

Sydkoreas siffror är om möjligt ännu dystrare: under 2002–2012 växte enbart 696 nygrundande småföretag (utav flera miljoner) upp till en personalstyrka på över 300, enligt Statistics Korea. En viktig förklaring är den enorma koncentrationen i näringslivet.

”Behovet av högproduktiva yrken är stort. Det sydkoreanska näringslivet saknar dynamik. Det finns ett enormt behov av strukturella reformer”, säger professor Sangin Park till Forum under ett besök i ett höstigt Helsingfors.

Tillverkningsjobben flyttar till Kina och Vietnam medan Japan skärper konkurrensen via devalverad valuta. Samtidigt begränsar dominansen hos ett fåtal kolossbolag förutsättningarna hos småföretag: då allt vilar på storföretagens axlar förvrids ekosystemet.

”Små och medelstora har inte tagit steget ut till de internationella marknaderna. Dels tävlar de om samma personal som chaebols. Därtill har de mycket låg effektivitet eftersom det förekommer mycket tvångsföretagande. Folk i medelåldern får sparken samt en avskedpenning, sen grundar de en liten butik, restaurang, eller kör taxi”, noterar den Seoul-baserade entreprenören Per Stenius.

Hans företag Reddal erbjuder tjänster inom outsourcing av affärsutveckling, och jobbar som bäst med private equity-investeringsbolag, samt små och medel­stora teknik­bolag med internationell tillväxtpotential.

Offer för sin egen succé. I Sydkorea betecknar begreppet chaebol (chae betyder pengar, bol betyder klan) centraliserade megakonglomerat ägda av familjedynastier. Till överlevarna hör Samsung, LG och Hyundai.

Först lite historia: under den japanska ockupationen 1910–1945 industrialiserades Sydkorea.

Även senare inspirerades man av de japanska jättekonglomeraten, så kallade zaibatsu samt keiretsu (Mitsubishi, Toyota, Nissan, Honda, Hitachi, Toshiba, Sony). Hela produktionskedjan med underleverantörer, tillverkning och distribution inom till exempel skeppsvarv, kemikalier, bilar och elektronik fungerar inom en och samma vertikalt och horisontellt integrerade modell.

I dagsläget verkar de japanska rollmodellerna som lösare federationer. Men i Sydkorea lever det efterkrigstida arvet starkare än någonsin. Under 1960-talet slöt militär­diktatorn Park Chung-hee en allians mellan industri och regering.

”I pakten ingår också universitetsnätverket där många universitet är grundade och finansieras av storföretag”, illustrerar Stenius.

Chaebols åtnjuter fortfarande skydd från konkurrens, fördelaktiga lån och skatte­fördelar. Eftersom några tiotal jättebolag bär begränsad affärsrisk kan de sprida sina tentakler i alla riktningar: varuhus, bygg och finans, ja – allt från dynamit till glass. Samtidigt råder hård konkurrens mellan chaebols.

”Inom chaebols finns en stark intern kultur. Därför fungerar arbetsrätten, speciellt inom management, på sitt egna sätt”, utvecklar Stenius.

Att få anställning vid Samsung är ändå synonymt med framgång. Konglomeratet har en halv miljon anställda och sysslar med allt från elektronik och byggnader till skepp, textiler, sjukhus, oljeplattformar, nöjesparker, lyxhotell, finans och livförsäkringar.

Läs hela artikeln i papperstidningen eller i den finlandssvenska tidskriftsajten Skriftly!

Torsten Fagerholm text