Att lönsamma företag från rika EU-länder kan få stöd i fattigare medlemsländer är omstritt. Ett exempel på det är det svenska företaget System Air som har fått 2 miljoner euro i EU-stöd för verksamhet Litauen.

System Airs fabrik i Ukmergé, en timme norr om Vilnius, är vackert belägen i ett böljande skogs- och åkerlandskap. Den första fabrikshallen byggdes 2009, den andra 2011, snabbare än beräknat. Tack vare EU-stöd.

”Vi hade förmodligen byggt dessa 7 000 kvadratmeter ändå, men 2 miljoner euro från EU gjorde att vi drog igång bygget i förtid”, säger Mindaugas Martišius, System Airs vd för dotterbolaget i Litauen.

”EU stod för en tredjedel av tillbyggnaden och betalade delar av maskinparken.”

Bonus. System Airs koncernchef Roland Kasper tycker det är rimligt att ett framgångsrikt multinationellt företag av den här typen får EU-stöd, under förutsättning att stödet gynnar det land där fabriken ligger.

”Vi har byggt upp ett företag från noll till 210 anställda, höjt utbildningsnivån på personalen och byggt upp en maskinpark i världsklass. Den här affären tjänar både vi och Litauen på. Hade EU-pengarna i stället gått till litauiska företag hade risken varit stor att en investering av den här typen aldrig hade ägt rum”, säger han.

System Air har fått EU-stöd för att utveckla sina fabriker och fortbilda sin personal i ytterligare tre andra EU-länder.Kasper tror ändå inte att de EU-subventionerade satsningarna utanför Sverige minskarna satsningarna hemmavid.

”Antalet anställda i Sverige påverkas inte av våra satsningar utomlands. Transportkostnaderna skulle bli för stora om fabrikerna i Sverige exempelvis skulle leverera till våra kunder i Ryssland och länderna däromkring. Dessa leveranser måste komma från fabriken i Litauen.”

Skadar konkurrensen. Riskerna med den här typen av stöd har diskuterats i många år. Lewis Dijkstra är biträdande chef för analysenheten vid kommissionens generaldirektorat för regionala frågor:

”EU-stöd ligger bakom en del utländska investeringar i fattigare regioner men många gånger har stöden också gått till företag som oberoende av stödet hade investerat i landet. Det har i sin tur hämmat konkurrensen eftersom andra företag inte fått något EU-stöd.”

Dijkstra säger att det är svårt för EU att detaljstyra hur medlemsländerna använder pengarna från strukturfonderna. Men inför den sjuåriga budgetperiod som inleddes 2014 ändrades regelverket. Större företag (över 250 anställda) kan inte längre få EU-stöd enbart för att öka produktionen. Pengarna måste antingen gå till forskning och utveckling eller till att vidareutbilda personalen.

På Svenskt Näringsliv, som företräder nära 60 000 svenska företag, är man kritisk mot EU-stöden:

”Rent principiellt är det fel att bidrag och subventioner kan användas på det här sättet. Subventionerna är problematiska och kan snedvrida konkurrensen. Det är bättre att främja ett bra företagsklimat såväl inom EU som i enskilda länder”, säger presschef Peter Isling.

Läs hela artikeln i papperstidningen på pekplatta eller i den finlandssvenska tidskriftsajten Skriftly!